Jag hade en telefontid bokad med min onkolog. Jag brukar be om att få det några dagar efter ett röntgensvar. Den här gången kändes samtalet viktigare än någon annan gång. Förutsättningarna har ju förändrats sen jag träffade henne i tisdags. Då trodde/hoppades vi att jag skulle bli hjälpt av tappningen på onsdagen. Men så blev det ju inte.
Jag hade många frågor och fick många svar. Men en del frågor kan ingen svara på.
Det som bestämdes blev att jag får börja med den nya behandlingen den 13/8 om jag mår bra och om jag vill. Det bestämdes också att hon ska skicka mina nya röntgenbilder till kirurgen på kvinnokliniken för att be om en ny bedömning angående möjligheten till att operera mig. Jag träffade honom i våras och då sa han att det går att operera, men han var inte så sugen på det. Framförallt inte på sommaren, med överfulla avdelningar och risken för infektioner som ökar när det är varmt. Han sa också att det är en stor operation med många risker och lång konvalescens. Han sa att han tyckte att jag skulle tappas regelbundet istället och om/när det inte gick längre kunde man göra en ny bedömning om eventuell operation. Så här sa han till mig och mamma när vi var där. Men i journalen har han skrivit att det inte går att operera, punkt slut. Så min onkolog sa ju att det inte går, men när hon hörde vad jag sa så sa hon att hon kunde be honom om en ny bedömning. Jag vet inte om jag vill göra en sån operation, men när kirurgen har sagt sitt så har jag i alla fall något att förhålla mig till.
Hon berättade också att hon redan hade skickat iväg min förfrågan om en second opinion. Jag bad om det i tisdags när vi träffades. Inte för att jag inte litar på min onkolog, men det är så många som säger att det är klart att du ska be om en second opinion. Jag tror inte att jag får ut något av det, men då har jag i alla fall gjort vad jag kan.
Kram
Vilken vecka du har haft! Styrkekramar! 💝 💝