Idag träffade jag en av mina ”gamla” elever. Han gick bara i skola i fem år i Afghanistan. Sen var han tvungen att jobba istället för pengarna behövdes.
Han kom till Sverige för snart tre år sedan. Han har flyttats runt till olika kommuner och han bodde i Hörby några månader. Då fick jag äran att undervisa honom i svenska och geografi. Sen fick han byta kommun igen.
På två år lyckades han läsa in grundskolan, dvs han fick betyg i fler än 12 ämnen för årskurs nio. I höstas började han på tekniska programmet på gymnasiet. Förra veckan gick han ut årskurs ett på tekniska programmet med A i matte, B i något ämne osv. Endast ett F och det är i engelska, som han inte läste i skolan i Afghanistan. Han går på engelskt språkcafé två kvällar i veckan i Malmö och har varit med att starta ett engelskt språkcafé i en annan kommun. Allt för att bli bättre på engelska. Så han klarar säkert engelskan snart också.
Han har ännu inte fått besked om han får stanna i Sverige eller inte. Tänk att Sverige kanske INTE tycker att han ska få vara här.... Det gör så ont i mitt hjärta.
Kram 💖